CruelConspiracy

Jag är nästan aldrig personlig på bloggen men nu ska berätta för er läsare vad som hände med min hårfärg och varför jag inte har bloggat på ett tag. Mitt liv tog en kraftig vändning för 2 veckor sedan då min älskade pappa åkte in på sjukhus. Läkarna sa att det var allvarligt men jag förstod aldrig hur allvarligt det var. Natten till i onsdags försämrades hans tillstånd och de ringde från sjukhuset och meddelande mig om att pappas hjärta stannat och att jag måste skynda mig till sjukhuset eftersom de inte trodde att han skulle klara natten. Men det gjorde han, han kämpade ytterligare 48 timmar. Min pappa blev 63 år gammal och dog på intensivvårdavdelningen. Jag var med honom, kramade om honom när han tog sitt sista andetag. Jag kan inte med ord beskriva hur ont det gör att förlora sin pappa så tidigt i livet men jag vet att livet måste fortsätta. I alla fall måste jag intala mig själv det. Man inser vad som är viktigt i livet när någon försvinner så hastigt ifrån en. Ni som läser det här, ring er mamma och pappa och säg att ni älskar dem. Håll inte på att häng upp era liv på skitsaker. Livet är kort, lev livet innan livet leker med er. Angånde hårfärg, jag blev aldrig brunett utan honungsfärgad. Det blir sällan som man har tänkt sig.

Må väl och ta hand om er.